Årets första Berättarcafé i Smedsbostaden blev söndagen den 31 januari.Inbjuden gäst var Åsa Norling, från Hållnäs. Temat var sällsamma, spöklika historier. Åsa berättade bl.a. om Stiftelsens arbete där hon är engagerad. I sommar ska det bli vandringar i utrymmen på herrgården som vi aldrig varit i och där ska berättas sällsamma historier som hänt i trakten. Någon historia av dem fick vi höra. Vandringaran kommer att kallas Sanning, saga och sägen. Fler gäster än Åsa berättade spännande historier till och efter kaffet.

På Berättarcaféet söndagen den 21 februari var Lars Espmark inbjuden att berätta om sitt spännande hus, Recknogården i Västland. Lars var en god berättare, eftermiddagen flöt iväg när han med kärlek berättade om sitt hus, hur han fann det, hur det tog emot honom och hans familj, om restaureing och egendomliga märken på vinden, på dörrposter och andra ställen och om hans sökande efter husets historia. Det blev många frågor och diskussioner innan klockan slog fyra.

Musik- och Berättarcafé var det söndagen den 13 mars. Nyckelharpan, spelmännen och låtarna, löd rubriken, vi hade bjudit in Daniel Hedman som verkligen kan hantera en gammelharpa och berätta historier som vi aldrig hört. Daniel berättade mycket om Anders Gustaf Jansson, bonden och spelmannen som utsetts till årets spelman att minnas på Hornbergsstämman 2016 i Skärplinge den 9 juli. I år är det 100 år sedan han dog. Det blev en skön söndagseftermiddag i Smedsbostaden som vanligt. Flera av besökarna hade historier med sig och berättade till kaffet. Någon sa att husets miljö uppmanar till berättande.

Berättarcafé den 17 april. Kvinnfolket i Stugan bjöd in till 1900-talets början och lät besökarna ta del av deras funderingar, arbete och händelser från den tiden. I Adolf Bouvins stuga träffas kvinnorna ofta, Mor Beda har alltid kaffepannan på för besökare. Denna dag var hon dock inte hemma, hennes blivande svärdotter Gertrud och svägerskan Sofi fick ta hand om de kvinnor som hade ärende in, alla bjöds som vanligt på kaffe och nybakat bröd. Kristin från Gibo berättade att hon fått en velociped av sin man – skulle hon kunna lära sig åka på den? Kersti ville ha en, men hur skulle hon få råd? Lån i banken kanske? Modet att låta folk få nya titlar ventilerades. Skulle Kvinten få en ny hushållerska? Gertruds förestående bröllop och hur mår Sofis gubbe egentligen, ska han få ett nytt träben…? det fanns att prata om. Maria måste gå hon skulle följa med Bonnevier till Fridhem där han skulle predika senare på eftermiddagen. Kvinnorna gick var och en till sitt.

Daniel Hedman spelade på Arkivens Dag 2015

Foto: Barbro Junars

Tillbaka

Berättarkvällarna

Onsdagen den 14 februari var det dags för vårens sista berättarkväll. Inbjuden var Karl Evert Bouvin, född i bruket med rötter långt tillbaka i tiden. Han berättade lite om sin barndom och ungdom och hur han kom att arbeta i Brukshandeln och minnen därifrån.

Därefter fick vi stifta bekantskap med Olle Forslund, boende i Önsbo, som började med en bualåt från Älvdalen. Olle berättade om ett annorlunda möte i vildmarken och om Beethovens liv som döv och att han faktiskt var medlem av Svenska musikakademien.

Maria L. Hallengren hade valt att berätta ett stycke kvinnohistoria. Erika från Hållnäs, som fick ett märkligt liv och som hade en spiritus. Vi fick lära oss vad det var.

Sally Löfbom Pettersson, född 1906 i Långbron berättade för oss om lantarbetarstrejken 1925 och hur hon kom att bli inkallad till tinget för okvädande mot strejkbrytarna. Inspelningen var från 1988.

Onsdagen den 8 februari gick vårens andra berättarkväll av stapeln. Roine Henriksson var inbjuden och han berättade om Kolhusets tillkomst i Ängskärs hamn.

Som vanligt hade Sylvia Lundvall hittat en udda historia att berätta - denna gång om blyertspennans tillkomst.

Ture Ögren hade valt att berätta om året 1939, då andra världskriget bröt ut, hur det påverkade människorna i Hållnäs då männen inkallades, om ransoneringen av matvaror och anläggandet av försvarsområden i socknen m.m.

Rösten från förr tillhörde denna gång Johan Gustav Boussard, räckardrängen och kolskjutaren som öppnade en process mot Gimo-Österby AB i slutet på 1920-talet mot att bolaget inte gjorde de åtaganden gentemot arbetarna som skrivits in i köpekontraktet 1917.

Onsdagen den 18 januari. hade det blivit vinter men inne i Stugan knastrade det i spisen och stearinljusen lyste upp alla som samlats kring köksbordet för att höra de tre berättarna och rösten från förr. Kent Andersson från Skaten inledde kvällen med att berätta något riktigt härliga historier som fick besökarna att kikna av skratt.

Sedan blev det Ann-Kristines tur att ta oss med långt bakåt i tiden och träffa hennes anor, bl.a. spelmannen Mårten Blank som levde i slutet av 1700-talet. Spännande och inlevelsefullt.

Innan kaffepausen (som är nog så viktig en berättarkväll) berättade Mats Olsson om sina fynd i markerna kring Orsbo, bronsåldersrösen, som inte fanns registrerade. Det föranledde flera av besökarna att fråga och fylla på av sina erfarenheter om dylika företeelser.

Rösten från förr tillhörde hammarsmeden Carl Broström som berättade för Lars Madsén 1942, hur det gick till när Lövsta Musikkår bildades 1889. Hur baron Carl tvingade ett gäng pojkar att lära sig blåsa på de mässingsinstrument han köpt in, samt lära sig spela på dem av musikfanjunkaren från Upplands regemente som han anställt för den saken. Carl Broström blev sextettens ledare. Han spelade esskornett men också andra instrument.

Tillbaka